Jag kommer ihåg när vi för första gången bäddade spjälsängen som vårt första barn skulle ligga i.
Det låg förväntan och glädje i luften.
Nallen fick sitta i, i väntan på att det där skulle ligga en levande bebis.
Detta gjordes endast några dagar innan vi fick beskedet som för alltid förändrade våra liv.
Det fick aldrig ligga någon levande bebis i spjälsängen då.
Istället fick "krokisen" sova under täcket som en symbol för vår son.
Att packa ihop den var ett svårt men nödvändigt beslut.
Denna gång vågade vi inte packa upp den, inte förrän vi kom hem från BB.
Vi hade ju med oss en levande bebis hem.
Det låg förväntan och glädje i luften.
Nallen fick sitta i, i väntan på att det där skulle ligga en levande bebis.
Detta gjordes endast några dagar innan vi fick beskedet som för alltid förändrade våra liv.
Det fick aldrig ligga någon levande bebis i spjälsängen då.
Istället fick "krokisen" sova under täcket som en symbol för vår son.
Att packa ihop den var ett svårt men nödvändigt beslut.
Denna gång vågade vi inte packa upp den, inte förrän vi kom hem från BB.
Vi hade ju med oss en levande bebis hem.
Kommentarer
Skicka en kommentar