Tankar av en Änglamamma

Igår tog vi en stund att minnas. Minnas vår förlust, sorg och saknad. Minnas vår Ängel som kom till oss för över 3 år sedan nu. I sedvanlig ordning höll Spädbarnsfonden minnesstund för Änglabarnen. Mycket folk (ca. 250 personer), alldeles för många. Så många ska inte behöva sitta där med tårarna rullande nerför kinderna i saknaden av en familjemedlem. Fin ljuständning, ett för varje Änglabarn (för de föräldrar som ville minnas lite extra) (foto lånat från L) Hela 91 st ljus tändes och brann för de liv som slocknat för tidigt. Efter minnesstunden åkte vi till kyrkogården för att tända ljus hos vår Ängel. Som vanligt vid denna helg var kyrkogården full av levande brinnande vackra ljus för de som saknas hos oss. Det är så underbart vackert. Du är för evigt älskad saknad och aldrig någonsin bortglömd!

Ett ljus tändes för vår Ängel Idag var vi på Spädbarnsfondens minnesstund. Jag kunde inte låta bli att tänka på att förra året när vi var där för första gången, hade vi både sorg och glädje i våra hjärtan. Sorg i och med att vi förlorat vår son och första barn. Glädje, då vi var gravida igen och hoppades på att det nu skulle gå vägen. I år var vi där med vår stora glädje, Lilleman/Lilla Livet, men det var nästan jobbigare i år. Man vet nu vad ett barn verkligen innebär och därför blir känslorna och tankarna mer levande. Man undrar hur han skulle varit, hur skulle han sett ut? Vad skulle han varit för person? Att träffa och sitta i samma rum som andra drabbade, är en skön och väldigt befriande känsla. Man känner sig hemma på något konstigt sätt. Vi är en olycklig förening med mycket värme.

Idag var det dags för årets Minnesstund 2010 som anordnas varje år av Spädbarnsfonden. För oss som har Änglabarn. Ljus tändes för våra Änglabarn som man sedan fick ta med sig hem om man ville. Efteråt åkte vi ut till havet för att skicka iväg svävande lyktor i solnedgången till vår son. Alla familjer fick varsin och det blev väldigt fint i skymningen. Till sist citerar jag en textrad av Marcus Birro, som prästen läste: "Jag känner mig lite död, men ändå levande". Dessa ord beskriver precis hur man känner sig vissa dagar.