Fortsätt till huvudinnehåll

Inlägg

Visar inlägg från april, 2011

Att andas

Att andas Naturligt och självklart. Oro för tystnad och stillhet. Själva graviditeten är över, men oron för att livet skall stanna finns fortfarande kvar till viss del.

Det är på natten det händer

Man gör omprioriteringar i sitt liv. Bloggen är inte lika viktig och hinns inte med alla dagar. Men på natten när jag sitter i mörkret och ger vår älskling mat så passar jag på. Det är då tankarna far runt och vissa av dem måste ner på "papper" och formas till mer än tankar, de blir till ord. Så till ni som läser: Om ni ser inlägg som är gjorda mitt i natten, Så nej jag är inte galen utan det är bara tankarna som måste ut.

En (förra) veckans...

Veckans... Födelsedagar: mammas och bästaste L:s Besök: av mina föräldrar Högtid: påsk Finaste: det sköna vårvädret Blomma: vitsipporna som står i full blom i backen, så vackert! Vikt: 3200 g, snart uppe på sin födelsevikt

Påsk

Det lyser ett påskljus på kyrkogården för vår Ängel. Med gul rosett och kycklingar på. För även om man är en ängel så ska man fira påsk.

Att vara eller inte vara

Min sambo uttryckte våra känslor på ett väldigt bra sätt häromdagen. "Tänk att den man älskar mest inte skulle varit här om den man saknar mest HADE varit här." Vi känner en oerhörd tacksamhet över vårt levande barn, samtidigt en oerhörd sorg över att vi förlorat vårt första.

När sorg möter glädje

I mina armar har jag min levande son - glädje. På datorskärmen rullar bilder på min Änglason, i bakgrunden spelas låten "Jag fick låna en ängel" - sorg. En märklig känsla. Från första stund rinner tårarna. Minnen och känslor kommer snabbt tillbaka, de finns för alltid med mig. Och glädje och sorg står för alltid bredvid varandra.

Första besöket

Igår var vi för första gången med vårt levande barn och hälsade på vårt döda barn. Det var en märklig känsla som infann sig medans vi satt där. Sorg och glädje hand i hand, för resten av livet.

En veckans...

Ja denna veckans lista innehåller egentligen bara en punkt, den viktigaste punkten av alla... Veckans... ...BÄSTA: Dagen då lilla livet kom ut till oss. I övrigt har vi haft våra familjer på besök under helgen.

Ett förändrat liv

Man kan verkligen säga att livet är för alltid förändrat på ett helt underbart och härligt sätt. Dagarna går fort och imorgon är vårt lilla mirakel redan en vecka gammal. Vad har vi då gjort under veckan, ja det är inte så mycket utan mest suttit och tittat på honom. Och det kan man verkligen inte göra tillräckligt mycket. Livet är just nu helt underbart! Vi njuter fullt ut.

Vårt lilla mirakel

Han bestämde sig helt själv om att det var dags att komma ut. Det Lilla Livet, vårt mirakel har kommit till oss. Total Lycka!

En veckans...

Veckans... ...bakning: äppelpajer och chokladmuffins ...bästa: att våren äntligen verkar ha kommit för att stanna:) ...renovering: målning av innerhallen ...fika: hos E, J och A på deras uteplats i underbar vårvärme och sol :)

Mammor och pappor som mist barn före födelsen - En webbstudie

Spädbarnsfonden har gjort en webbstudie där mammor och pappor som mist barn före födelsen har fått besvara olika frågor. Genom de svar som kommit in kan man få en samlad bild över hur vården kan förbättras för de som mister sitt barn i framtiden ska få ett så bra bemötande och stöd som möjligt. En rapport av undersökningen hittar du här Två saker som fångade mitt intresse lite mer var: 1. Där man kan läsa om årsdagar och vad man gör på dessa. "De visar att över 80 % av dem som passerat en årsdag uppmärksammar den på något vis. Allra vanligast var det för dem som mist sitt barn de senaste 10 åren, men också 40 % av dem som förlorade barn för mer än 20 år sedan uppmärksammar dagen på något sätt. Det finns många sätt att minnas barnet på årsdagen. En del tänker särskilt på barnet, men behåller detta för sig själv. Andra går till graven, oftast med sin partner, medan andra ordnar födelsedagskalas dit även släkt och vänner är inbjudna. Något som är tydligt i studien är att mat

Tänk att man kan vara så förbaskat envis

Jag är uppväxt i de mörka Småländska skogarna och är verkligen ingen "fiskmänniska". Om det beror på att det är just i Småland jag är uppväxt, där man äter mer kött än fisk, det vet jag inte. Men det är helt min egna teori. Nu när man bor på västkusten så finns det ju fisk överallt. Och att inte ha fisk på lunchmenyn för en restaurang är väl nästan ett regelbrott :) Nu har jag sedan jag flyttade hit lärt mig att äta mer fisk, även om det inte sker så ofta. Under graviditeten skall man ju enligt Livsmedelsverkets rekommendationer äta fisk 2-3 ggr/vecka, något som jag har haft svårt att leva upp till. I förra graviditeten med vår Änglason tog jag då Omega-3 tabletter ett tag för att väga upp det faktum att jag inte var så duktig på att få i mig fisk. Påpekas kan att aptiten var inte den bästa under långa perioder och om man tyckte att jag var kräsen innan så var det ingenting mot var jag var då. Denna gång har aptiten varit bättre och jag har inte varit lika kräsen,

Drömmar

Jag drömmer om... ...ett levande barn. ...ett friskt barn. ...glädjen över ett barnaskrik från vårt barn som precis fötts. ...att få känna lycka istället för oro. ...att få hålla vårat barn - levande, i famnen.

Så många tankar

Om inte hjärnan brinner upp snart så är det konstigt. Så många tankar som nu snurrar där uppe. Positiva Negativa Och allt där emellan. Försöker få en balans och stänga ute de tankar som inte hör hemma där (de negativa). Det är inte alltid helt lätt. Ibland känns det som i filmer, där man har djävulen på en axeln och den gode på den andra axeln. Det vill till att man lyssnar på den gode lite mer. Så att man inte blir galen.

För alltid en del i våra liv

För många utanför kan det säkert te sig underligt och kanske en smula konstigt och udda att prata om vår Ängel. För nu har det ju nästan gått ett år. Men han är för alltid en självklar och naturlig del i vår familj även om han inte finns här hos oss. Däremot är det inte allt vi pratar om, men han kommer aldrig att sluta nämnas och tänkas på. Vi som Änglaföräldrar kommer alltid att prata om vår Änglason, med våra nära och kära och vår Änglasons syskon. Vare sig någon tycker att vi är konstiga eller inte.

Små söta

Dessa underbara små "skålar" har jag ett tag haft ögonen på. Idag blev det köp. Tycker att de är så söta, däremot tycker inte sambon likadant :) Frågan är bara om man ska ha två eller tre? Och passar de någon annanstans än i köket? Själv gillar jag mest den gula och den gröna, så den rosa ligger nära till att bli återlämnad. Vad tycker ni?

10 månader

På många sätt har tiden gått fort, men den har samtidigt stått stilla. Det känns som om det var igår som jag kände dina sparkar. Men så en dag blev det tyst och inga rörelse kändes. Minnena är så starka. Idag är det 10 månader sedan du kom till oss som en Ängel . Den finaste Ängeln av dem alla. Mina ögon tåras när jag tänker på dig. Och önskan om att du skulle varit här är obeskrivligt stor. Som vanligt lyser ett ljus vid din minnesplats här hemma ikväll. Du saknas och fattas oss varje dag.

När sorgen sitter i kroppen

För det mesta sitter en stor del av sorgen i knoppen, men vissa dagar kan den också sitta i kroppen. För oss gjorde den precis det i början. Orken fanns inte till att göra något, man hade fullt upp med att äta och sova och även det kunde vara en ansträngning. Inför varje månadsdag så händer något något som inte går att styra över något omedvetet. Denna gång har sorgen satt sig i kroppen. Dagen har inneburit en ansträngning i allt jag gjort. Imorgon är det 10 månader sedan vår son kom till oss som en Ängel . Varje dag är en saknad som är obeskrivlig. Varje dag undrar jag, VARFÖR?

En veckans...

Veckans... ...bästa: att ÄNTLIGEN få vara ledig. ...överraskning: att ha bakat både muffins och kladdkakor, på samma dag. ...fika: med J & W ...besök: av mamma och pappa ...bidrag till huset ;) : utemöbler i inflyttningspresent från mamma och pappa. Tack så jättemycket! Nu väntar vi bara på solen! :)

Ett nytt beroende

Ja ok då, jag erkänner... Jag har ett nytt beroende. Inredningstidningar Kan inte få nog av dem och önskade att de kom ut oftare. Idag har jag fått ett nytt nummer av Hus & Hem av min kära mor, tack så mycket! Den kommer att vara utläst och sönderbläddrad inom kort :) Dessa fin fina stövlar att plantera i, var en del av den inflyttningspresent vi fått av mina föräldrar. Tack så jättemycket! De kommer att passa utmärkt på framsidan med fina vårblommor i . 

Något måste man ju göra...

För att låsa ute de jobbiga tankarna har jag idag försökt sysselsätta mig lagom mycket. Det har blivit två kladdkakor och bananmuffins, något utsmetade men väldigt goda. Och det har faktiskt funkat. Sedan har Lilla Livet rört på sig mer idag än föregående dagar och det gör ju allt lite lättare .