Tankar av en Änglamamma

"Vi försökte lära dig om livet Men det var du som lärde oss att uppskatta det" Trots att vi aldrig fick chansen att lära dig om livet vår Ängel så lärde du oss sannerligen att uppskatta det som vi aldrig har gjort förut. Tack för denna smärtsamma men väldigt viktiga läxa. Detta härliga "citat" hittade jag på en gammal klasskompis facebook-sida. Så glad jag är för detta. Tack C.

Ni är några stycken, inte så många men ack så viktiga. Ni får ta del av många känslor och tankar Så TACK för att ni läser och vill ta del av mina ord.

Man gör omprioriteringar i sitt liv. Bloggen är inte lika viktig och hinns inte med alla dagar. Men på natten när jag sitter i mörkret och ger vår älskling mat så passar jag på. Det är då tankarna far runt och vissa av dem måste ner på "papper" och formas till mer än tankar, de blir till ord. Så till ni som läser: Om ni ser inlägg som är gjorda mitt i natten, Så nej jag är inte galen utan det är bara tankarna som måste ut.

Det lyser ett påskljus på kyrkogården för vår Ängel. Med gul rosett och kycklingar på. För även om man är en ängel så ska man fira påsk.

Jag är uppväxt i de mörka Småländska skogarna och är verkligen ingen "fiskmänniska". Om det beror på att det är just i Småland jag är uppväxt, där man äter mer kött än fisk, det vet jag inte. Men det är helt min egna teori. Nu när man bor på västkusten så finns det ju fisk överallt. Och att inte ha fisk på lunchmenyn för en restaurang är väl nästan ett regelbrott :) Nu har jag sedan jag flyttade hit lärt mig att äta mer fisk, även om det inte sker så ofta. Under graviditeten skall man ju enligt Livsmedelsverkets rekommendationer äta fisk 2-3 ggr/vecka, något som jag har haft svårt att leva upp till. I förra graviditeten med vår Änglason tog jag då Omega-3 tabletter ett tag för att väga upp det faktum att jag inte var så duktig på att få i mig fisk. Påpekas kan att aptiten var inte den bästa under långa perioder och om man tyckte att jag var kräsen innan så var det ingenting mot var jag var då. Denna gång har aptiten varit bättre och jag har inte varit lika kräsen,...

Jag drömmer om... ...ett levande barn. ...ett friskt barn. ...glädjen över ett barnaskrik från vårt barn som precis fötts. ...att få känna lycka istället för oro. ...att få hålla vårat barn - levande, i famnen.

Ja ok då, jag erkänner... Jag har ett nytt beroende. Inredningstidningar Kan inte få nog av dem och önskade att de kom ut oftare. Idag har jag fått ett nytt nummer av Hus & Hem av min kära mor, tack så mycket! Den kommer att vara utläst och sönderbläddrad inom kort :) Dessa fin fina stövlar att plantera i, var en del av den inflyttningspresent vi fått av mina föräldrar. Tack så jättemycket! De kommer att passa utmärkt på framsidan med fina vårblommor i . 

Jag försöker vara positiv till det mesta, förutom när jag är trött och hungrig som fallet var idag. Så tillåt mig att klaga i alla fall denna gång... När det gäller kollektivtrafiken, vare sig det är buss eller spårvagn verkar det finnas en gyllene regel för de flesta chaufförer och det är fullgas och tvärnit . Varken gamla eller unga klarar knappt av att stå upprätta när chauffören trycker bromspedalen i botten. Kroppen liksom lättar från sätet varje gång, och man tänker att whipflash skadorna inte är långt borta. Så byts det chaufför och man tänker att nu blir det en bättre och behagligare resa. Men nej inte det. Resan fortsätter på samma sätt. Jag blir lättad och glad när jag är framme och får kliva av utan att ha drabbats av några större men förutom lite irritation. Sedan gick jag hem med min hungriga mage, trötta kropp och hjärna.

Min sambo tror att jag efter nästa vecka kommer att inta ett nytt läge, Rodelläget. Dvs. liggandes på rygg i soffan. Jag är inte lika övertygad om att det kommer bli så. Även om vila alltid är skönt.

När man bor på "landet" så får man räkna med längre resa till jobbet och för min del innebär det 40 minuter istället för 15. Det finns många sätt man kan fördriva tiden på och hittills har Iphonen fått jobba mycket under resorna, men till slut blir även det tråkigt. Därav började jag idag läsa en bok istället. En av mina numera favorit bland alla författare är Mark Levengood . ' Med hans humoristiska, lättsamma berättelser och underbara dialekt gör han läsandet och lyssnandet (av ljudböckerna) till en fröjd. Denna gång håller jag hans senaste bok "Och jag läste att det var omöjligt att leva lycklig förutan dig" i min hand på bussen. En berättelse som fångar mitt intresse är den sång som hans morfar sjunger för honom i femårsåldern, eller i alla fall Marks slutsats efter sångnumret. Sången lyder som följer: "Jag satt glasögon på min näsa för att se om jag kunde läsa och jag läste att det var omöjligt att leva lycklig förutan dig" Marks ...

Igår kom bästaste L på besök till stora staden. Så kvällen ägnades givetvis åt att sitta och prata om allt som hänt sedan sist. Alltid lika kul och trevligt att ha dig här! Tack så mycket för den fina inflyttningspresenten! Den kommer att bli välanvänd.

Ännu en helg väntar runt hörnet...SKÖNT! Och jag passar på att använda mig av uttrycket TGIF (Thank God It´s Friday), tack kära L för att du lärde mig detta, jag kände mig inte alls gammal när jag inte visste vad det betydde ;) Denna helg väntar pyssel och plock i huset och inte minst i sovrummet (som blir klart imorgon). Många idéer och drömmar skall nu gå från teori till praktik. Oj, oj....det finns så mycket fint och det gör det inte lättare att bestämma sig.

Idag informerade kära svärmor om att det är Internationella pannkaksdagen. Vi ser vår Änglapojk som en liten busunge, med glimten i ögat och bus bakom öronen. En lite kille som skulle älskat pannkakor. För att fira dagen har vi ikväll ätit pannkakor och samtidigt tänkt lite extra mycket på vår Änglason och hoppas att han också ätit pannkakor idag. Fast "Änglapannkakor" då såklart :) Och de är ju extra goda.

På måndagar brukar jag ofta ha en "mini-bloggpaus" då jag har Magplasket och oftast är väldigt trött när jag kommer hem. Men idag struntar jag i bloggpausen. Idag börjar programserien "En unge i minuten", något som många av tjejerna i Magplasket-gruppen skulle titta på. Någon för att hon kände sig ännu mer "peppad" och en annan för att hon blir mer förberedd inför det som komma skall. Vi tittar inte på programmet överhuvudtaget och då för den enkla anledningen att vi inte orkar höra nyfödda bebisar skrika just nu.

Det märks att man bor på landet nu. Innan har jag bara behövt gå ut och ställa mig vid hållplatsen och sedan har det kommit antingen en buss eller spårvagn som man kunnat hoppa på, om man mot förmodan missat den rätta. Nu krävs det lite mer planering och passande av tider. För det finns bara en busslinje på landet :). Men jag älskar det ändå.

Man blir íbland förvånad över hur mycket information som får plats i hjärnan. Allt ifrån vilka medlemmar som har betalt medlemsavgiften, vilka mailadresser som finns i vårt register, enstaka namn på person och vilka som har gått våra utbildningar till att komma ihåg i vilken flyttkartong man har lagt den där viktiga pärmen eller kameran. Det är verkligen helt otroligt att det får plats så mycket där uppe. Men en del skulle man kunna klara sig utan och istället vilja ersätta med harmoniska och lugna tankar. Speciellt när man vaknar mitt i natten och börjar tänka på lösningar för jobbet...

Stödstrumpornas tid har nu börjat. Efter att ha lagt märke till att strumporna verkar sitt åt ovanligt mycket runt vaderna, får jag nu ta fram mina kära stödstrumpor. Varmt, inte så snyggt men vad gör det när man har världens bästa bebis i magen, då står man ut. Och det är ju också ganska skönt när benen känns tunga. Bild, ja den kanske kommer senare :)

Nu är helgen här igen och vi passar på att njuta av mer sömn (att sova middag är totalt underskattat!) och av färska frallor på morgonen. Lilla Livet vet också om att det är helg och passar på att sprattla lite extra mycket för att fira dessa dagar av lugn och ro i Mammans kropp. Idag ska vi fortsätta packa, besöka frisören och om inte sjukdomar sätter stopp så blir det förhoppningsvis en middag med härliga människor ikväll. Färska frallor är njutning och lyx

Just nu drömmer jag om detta - Att Lilla Livet kommer ut skrikandes och med ett klappande hjärta. - Vår flytt och vårt nya hem - Mammaledighet - Inredning och mycket mer... 

Idag har denna underbara och härliga häst lämnat Stall Hagelyckan. Py e. Pascal 656 ue. Brabant 448 Svenskt Halvblod 1983-2011 Bilder från träning sommaren 2009 Py galopperar nu omkring på de evigt gröna ängarna. Hon kommer vara saknad av oss alla.