Tankar av en Änglamamma

Igår tog vi en stund att minnas. Minnas vår förlust, sorg och saknad. Minnas vår Ängel som kom till oss för över 3 år sedan nu. I sedvanlig ordning höll Spädbarnsfonden minnesstund för Änglabarnen. Mycket folk (ca. 250 personer), alldeles för många. Så många ska inte behöva sitta där med tårarna rullande nerför kinderna i saknaden av en familjemedlem. Fin ljuständning, ett för varje Änglabarn (för de föräldrar som ville minnas lite extra) (foto lånat från L) Hela 91 st ljus tändes och brann för de liv som slocknat för tidigt. Efter minnesstunden åkte vi till kyrkogården för att tända ljus hos vår Ängel. Som vanligt vid denna helg var kyrkogården full av levande brinnande vackra ljus för de som saknas hos oss. Det är så underbart vackert. Du är för evigt älskad saknad och aldrig någonsin bortglömd!

Vi har inte på något sätt hållit vår Ängel och storebror hemlig eller undan för våra barn. Trots att han inte finns med oss är han för evigt en del av vår familj, en naturlig del av familjen. Varför ska vi hålla honom hemlig? Mellanbrodern känner nu till sin storebror väl och dekorerar gärna ljus när det är dags att besöka storebror. Likaså var det i helgen under All helgona helgen. Han satte sig helt enkelt själv ner och började dekorera ett ljus som han ville ta med upp till storebror och tända.