Tankar av en Änglamamma

När du har levande barn gör du oftast en bok med minnen från första året. Inget konstigt med det. Jag tänker göra detsamma för första året med vår Ängel. En bok att titta i och minnas vad som hände och vad vi gjorde för honom under året. Och detta ser jag inget konstigt i.

När Lilla Livet låg i magen funderade man mycket på om man skulle jämföra honom med vår Ängel. Skulle de vara lika i utseendet? Skulle de varit lika i personligheten? Och nu vet jag svaret på min undran. Ja, jag jämför och undrar mycket. Men det enda jag kommer veta är att de är lika till utseendet. Och sedan får jag hoppas att de skulle haft samma personlighet. För det är det som kan ge mig en liten tröst i denna oändliga sorg.

Idag för ett år sedan satt vi i kapellet på vår Änglasons begravning. En kompis till mig hade några dagar tidigare sagt till mig: - var beredd på att det är en liten kista. Ja, ja tänkte jag det går nog bra. Men när vi stod där i kapellet och de rullade in kistan högg det till i mig och mitt hjärta. Den var verkligen jätteliten, mindre än jag föreställt mig. Det gjorde ont i mig att veta att där i låg vår älskade son. Dagen då vår Änglason föddes sken solen från en klarblå himmel. Men sedan så regnade det nästintill varje dag fram till begravningen. Men just på denna dag sken solen igen, och trots att jag inte är speciellt religiös kändes det bra. Det var som om Änglarna tog emot honom fullt ut och ville göra denna sorgens dag till en fin dag.

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1650&artikel=4566870 Hittade dessa inslag genom Spädbarnfondens facebook-grupp  (se länken ovan) Här kan du lyssna på Marie Herou som förlorade sitt första barn och även professor Ingela Rådestad om hur vi kan minska dödföddhet i Sverige. Ett kort utdrag: Det skulle gå att rädda flera av de här barnen hävdar professor Ingela Rådestad. Hon säger att antalet dödfödda borde gå att få ner med 30%. I en studie som Spädbarnsfonden låtit göra nyligen, där över 1 000 mödrar som fött döda barn medverkat, svarar många av kvinnorna att de känt att barnet inte mått bra i magen innan det dog. Därför ska kvinnors oro tas på allvar om de märker förändringar i mängden fosterrörelser. Av studien framgår att 8% av kvinnorna som sökte akut inte fick vård. Det föds ca. 450 barn som dött i magen varje år, ca. 9 st varje vecka. Tänk att det blir 9 st nya Änglaföräldrar varje vecka, helt i onödan. Det behövs inga fler små Änglabarn där uppe,

Veckans lista har tills vidare fått flytta till min andra blogg, Livets Lilla Underbara. Då jag tycker att den passar bättre där. För att fortsätta läsa "En veckans..." klicka här

Under graviditeten med vår Ängel ångade jag på med jobb, hem och fritid. Han hade en fast dygnsrytm, med vakenhet på morgon och kväll. Det var då jag kände honom mest. Så när rörelsemönstret ändrades uppfattade jag det inte tillräckligt mycket. Självklart tyckte jag att det var konstigt när jag inte känt honom under helgen, men tänkte att han inte hade så mycket plats därav inte så många/inga rörelser, för det hade man ju "hört" att så var det. Blev glad när jag på tisdagen kände en spark på jobbet. När jag tänker tillbaka på den sista veckan idag så minns jag många detaljer, speciellt vad jag hade på mig och vart jag stod när han sparkade en sista gång. Jag känner ånger över att jag inte var mer uppmärksam på minskade rörelser och att jag inte begärde att få åka till sjukhuset när kurvan stack iväg i 45 grader veckan innan. Men man lägger sin tro i händerna på vårdpersonalen och litar på dem till 100%. Denna gång, i graviditeten med Lilla Livet har det varit anno

För resten av våra liv kommer vi alltid att undra varför vår Ängel blev just en Ängel. Vad var det som hände? Kunde man förhindrat det på något sätt? Idag publicerar man på www.aftonbladet.se en artikel om hur man genom att sova på på "rätt" sida under graviditeten kan minska risken på PSD i magen. För att se artikeln på Aftonbladet följ denna länk: http://www.aftonbladet.se/halsa/article13172562.ab Artikel på engelska följ denna länk: http://www.healthfinder.gov/news/newsstory.aspx?docid=653928 Och efter att ha läst detta sätter tankarna igång igen. Jag sover oftast på högersidan och under graviditeten med vår Ängel sov jag även mycket på rygg då jag hade för ont i den vissa dagar för att sova på något annat sätt. Tankarna kommer aldrig att tystna.

Veckans... ...återträff: med Magplasket-mammorna ...resa: till underbara Smögen ...förvandling: färgat bort de små grå på huvudet. ...skönaste: sovmorgon två dagar i rad

Bland Änglaföräldrar diskuteras det ibland hur man ska pratar/tala om för andra, icke drabbade om vad som hänt. För mig är det viktigt att aldrig ljuga om vår Ängel men i vissa grupperingar och sammanhang har jag numera svårare att säga som det är. Det känns som om jag tappar en del av mig, jag kan inte vara mig själv fullt ut. Hur gör man för att få vara sig själv?

Veckans... ...viktigaste dag: Vår Ängels 1 års dag. No more...

Det finns inga ord som går att beskriva hur det känns. Ett år. Ett helt år. Vi kan fortfarande inte förstå att vår förstfödde son inte finns. Det är overkligt. Går inte att ta in. Idag har det varit din dag, vår Ängel. Vi har firat dig med tårta, pannkakor, ballonger, sång och en massa annat.

Idag för snart ett år sedan, runt klockan tre till fyra fick vi beskedet att vårt barn inte längre levde. En chock som fortfarande finns hos oss. Att det kunde hända var inget vi visste eller ens oroade oss för, som andra gravida så svävade vi på de "rosa" molnen. Det var först veckan innan då jag satt på MVC och läste en artikel om en kvinna som förlorat två barn i magen som man visste att det kunde hända, men den tanken försvann lika fort som den kom. "Det händer ju andra, inte oss", som man brukar säga. Och min sambo tyckte att det var obehagligt att de gånger vi ringde förlossningen under sista veckan alltid frågade om man känt rörelse. Men man hade ju hört att på slutet är de ju så stora och har inte lika mycket plats för att röra sig, så man trodde ju att det var helt normalt att man någon dag inte kände några rörelse. Idag vet jag bättre! De ska röra sig ända till slutet. Detta är något som till viss del upprör mig att det inte informeras om. Du

Igår kom det ett kuvert med en Änglapresent. Presenten var för alla små Änglar för att det just inte ska bli fler Änglar. Vilken omtanke och värme. Stort tack älskade familjen R för gåvan till Spädbarnsfonden till vår Ängels minne.