Tankar av en Änglamamma

9 månader av oro och ångest är då äntligen över. Och i min famn ligger ännu ett nytt litet liv. Ju mer man tänker på förlossningen och dess slutskede så inser jag att tack vare barnmorskans professionella och snabba beslut, så räddade hon livet på vår tredje son. Utan snabb handling så hade vi kanske stått med ännu en livlös kropp i famnen. Men nu ligger han här i min famn och andas och mår bra. Och jag är så oerhört tacksam! Och så oerhört förundrad över att det ännu en gång har gått bra. Det finns ju så mycket som kan hända... Tack underbara A för att du räddade livet på vårt nyaste mirakel. Jag är dig för evigt tacksam!

Vad väljer man att säga? Är det av egen bekvämlighet eller med tanke på andras eventuella reaktioner? Jag vill aldrig förneka, för han där uppe bland molnen finns i mina tankar varje dag. Men att välja vem som får ta del av det är mitt val. Så beroende på vem jag har framför mig så väljer jag siffra. Idag har jag 2 men om några veckor hoppas jag att jag har 3.