Fortsätt till huvudinnehåll

Tiden är inne...

Stödstrumpornas tid har nu börjat.

Efter att ha lagt märke till att strumporna verkar sitt åt ovanligt mycket runt vaderna, får jag nu ta fram mina kära stödstrumpor.

Varmt, inte så snyggt men vad gör det när man har världens bästa bebis i magen, då står man ut.
Och det är ju också ganska skönt när benen känns tunga.

Bild, ja den kanske kommer senare :)

Kommentarer

  1. Allt kan inte vara snyggt, men ack så bra dom är! Nu är det inte lång tid kvar... :)

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Poddar om plötslig spädbarnsdöd

De senaste dagarna har Spädbarnsfonden på sin facebooksida delat två poddar som tar upp ämnet plötslig spädbarnsdöd. Ett ämne som är så viktigt att prata om! Jag har börjat lyssna på podden: Babyz I avsnittet "När möte blir avsked" gästar Spädbarnsfondens f.d. ordförande Ingela Rådestad och berättar om besked, bemötande och bearbetning. Har inte lyssnat klart på hela avsnittet ännu (lyssnar när tid och tillfälle finns) men det verkar vara ett bra avsnitt. Läs mer om podden Babyz Sedan delade Spädbarnsfonden idag även information om Barnmorskepodden  där man i avsnitt 37 tar upp historien om Änglaflickan Elvira.  Detta avsnitt har jag ännu inte lyssnat på men ska definitivt göra det. Läs mer om Barnmorskepodden Avsnitten finns där poddar finns.

Reserven

En del jämför sorg med utbrändhet, att man har kört slut på sitt reservlager av "ork" och inte har någon reserv att ta av om det skulle behövas. Jag har aldrig varit utbränd och kan därför inte veta hur detta känns. Men det jag nu vet är att när man bearbetar sorg så har man inga reserver att ta till, inte ens för att bekämpa en lite “fjuttig” förkylning.