Inga gröna fingrar

Man kan ärva mycket från sina föräldrar.
Men något som jag defenitivt inte har ärvt av min mamma är hennes "gröna fingrar"-

Jag misslyckas inte med alla växter men några av dem har tyvärr inte sett vårt hem mer än någon vecka innan de har gett upp och insett att så mycket näring från sin nya "mamma" inte kommer att fås.

För någon vecka sedan köpte jag en växt till vår sons minnesplats här hemma, då jag tycker att det är trevligt att det är finns något levande på denna plats, och inte bara död.
I blomsteraffären frågade jag specifikt efter en blomsort som inte behövde så mycket ljus då minnesplatsen ligger helt i skugga, hela tiden.
När jag glatt gick hem tänkte jag, äntligen en blomma som kommer att klara av att överleva i denna "hårda" miljö.

Till en början gick det bra...
Men så kom den där veckan eller snarare veckorna då vattentillskottet inte var så stort.
Och då förstår jag att växten gav upp.

Så idag fick den åka i soppåsen.
Och jakten på en ny växt har börjat.
Kanske har jag tills dess hittat mina "gröna fingrar"

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

8 år - Grattis på födelsedagen!

Så här åtta år efter rullar livet på men inte utan honom i tankarna emellanåt, men utan honom här på jorden, med oss. Sorgen går i skiftningar även om de inte sker lika ofta längre. Nu är de koncentrerade till högtidsdagar så som idag, hans födelsedag. Igår planterade jag årets födelsedagsblomma som han får ikväll när vi besöker kyrkogården. En sån simpel sak kan framkalla tankar och skiftningar. Just där och då började jag fundera på, var är han nu? Där uppe bland de få moln som fanns på den ljusblå sommarhimlen? Om änglarna bor i molnen, var är de när himlen är helt blå? Idag ör det din dag vår älskade ängel och ikväll ska vi fira dig. För trots att du inte är med oss är det alltid kalas på din födelsedag. För du är lika viktig som dina småsyskon, aldrig glömd. Jag frågade din lillebror vad han ville ha och äta på din födelsedag och han svarade: - det ska vara något festligt Så ikväll blir det fest och saker vi tror att du skulle ha gillat nu när du fy...

Läs mer

Att känna (skuld)

Det skulle varit en varningssignal, men jag reagerade bara en kort stund över det. Reflekterade inte så mycket över att han inte hade rört sig där inne så som han brukade. I böckerna stod det, att i slutet av graviditeten så har barnet mindre plats i magen och därmed är det inte säkert att de rör sig lika mycket. Jag trodde på det, och trodde på att allt var bra. Att allt var som det skulle där inne den där helgen. Veckan efter skulle vara sista veckan på jobbet på ett helt år och jag hade sedan länge räknat ner dagarna. Efter ett långt och stort projekt så skulle jag äntligen få vara ledig! En hel helg försvann utan några rörelse. Och först på tisdagen kände jag en spark. Den stunden, den sekunden har etsats sig fast i mitt huvud för all framtid. Jag kommer ihåg vad jag hade på mig, hur det såg ut på jobbet, att M var praktikant hos oss, hur jag stod vid skrivbordet, att jag tog mig på magen där sparken kommit och log. Ja, jag minns nästan allt, i det där lilla ögon...

Läs mer

Min skyddsängel

Jag tror att vår Ängel skyddar oss och vakar över oss. Dikten här nedanför hittade jag i en barnbok.

Läs mer

Tankar av en Änglamamma

Leta i den här bloggen