Att bemästra oron

Det går inte att komma ifrån att oron alltid finns där i olika grad,
och den kommer alltid att finnas där.

Man färgas väldigt mycket av det man har varit med om tidigare i livet,
det är något som jag har lärt mig sedan tidigare och även efter vår Ängel.

I hela mitt liv har jag nog varit en person som tänker väldigt mycket,
jag vänder och vrider på situationer och tankar tills jag knappt vet vad som är ut eller in.
Men för mig är det en nödvändig process innan jag kan känna mig lugn.
Jag behöver växa in i vissa saker och de måste mogna i min hjärna innan jag kan gå vidare.

Så är det också med oron.

Efter ett flertal fellarm med andningslarmet, har vi tagit bort det.
Den oro som fellarmen skapade gick knappt att hantera.
Vad det fel på larmet eller på Lilleman?
Inte kunde vi slappna av och lita på att andningslarmet verkligen larmade om det var fara.

Min hjärna sa till mig att jag måste göra allt jag kan för att kolla upp så att inget var fel på Lilleman.
Ett besök hos BVC där läkare lyssnade på honom gjorde mig lugnare.
Men även svaret jag fick från supporten på http://www.andningslarm.se/ om att vissa saker var oerhört viktiga för att det inte skulle ge några fellarm, saker som jag missat eller som jag gjort fel med larmet.

Det gjorde mig lugn och säker på att det var just bara fellarm.

Jag har bemästrat oron för denna gång.
Men det behövs som alltid lite tid för mig att komma fram till hur jag ska göra.