De senaste dagarna har mycket av våra tankar gått till vår älskade Änglason.
Som vanligt går känslorna upp och ner.
Ett mönster som man kan ana är att runt månadsdagarna så finns känslorna och sorgen där tydligare.
Igår så hittade jag denna fina dikt från Spädbarnsfondens bok "Om lilla mig":
"Märkligt att man kan sakna någon så ofantligt mycket.
Någon som egentligen aldrig tidigare existerat.
En gång var det bara du och jag,
samma som nu.
Men något hände däremellan,
du blev far och jag blev mor.
Nu är det bara du och jag
och ett osynligt barn.
Om någon ser oss
komma gående, sida vid sida,
ser de inte det skrattande barnet
vi håller i handen mellan oss.
Vi är föräldrar
som bär vårt barn inom oss,
osynligt för världen"
Av: Okänd
Det enda som jag egentligen inte håller med om i dikten är
"Någon som egentligen aldrig tidigare existerat."
För oss har vår Änglapojk existerat i allra högsta grad.
Som vanligt går känslorna upp och ner.
Ett mönster som man kan ana är att runt månadsdagarna så finns känslorna och sorgen där tydligare.
Igår så hittade jag denna fina dikt från Spädbarnsfondens bok "Om lilla mig":
"Märkligt att man kan sakna någon så ofantligt mycket.
Någon som egentligen aldrig tidigare existerat.
En gång var det bara du och jag,
samma som nu.
Men något hände däremellan,
du blev far och jag blev mor.
Nu är det bara du och jag
och ett osynligt barn.
Om någon ser oss
komma gående, sida vid sida,
ser de inte det skrattande barnet
vi håller i handen mellan oss.
Vi är föräldrar
som bär vårt barn inom oss,
osynligt för världen"
Av: Okänd
Det enda som jag egentligen inte håller med om i dikten är
"Någon som egentligen aldrig tidigare existerat."
För oss har vår Änglapojk existerat i allra högsta grad.
Kommentarer
Skicka en kommentar