Fortsätt till huvudinnehåll

En annan jag

Livet blev annorlunda men så också jag.
Att vara samma person då som innan är för mig omöjligt.
Man säger att "det som inte dödar det härdar".
Men den här "härdningen" hade jag kunnat vara utan.

En spricka kommer för alltid att finnas där inne.
Den syns inte från utsidan, men på insidan är den verklig.
En reva, ett sår som ibland blöder öppet, som aldrig kommer läka.

Det där såret påverkar resten av livet, i många stunder.
Nu måste jag bara lära mig att veta hur jag ska leva med det.
Vad gör man med sår som aldrig läker?

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Poddar om plötslig spädbarnsdöd

De senaste dagarna har Spädbarnsfonden på sin facebooksida delat två poddar som tar upp ämnet plötslig spädbarnsdöd. Ett ämne som är så viktigt att prata om! Jag har börjat lyssna på podden: Babyz I avsnittet "När möte blir avsked" gästar Spädbarnsfondens f.d. ordförande Ingela Rådestad och berättar om besked, bemötande och bearbetning. Har inte lyssnat klart på hela avsnittet ännu (lyssnar när tid och tillfälle finns) men det verkar vara ett bra avsnitt. Läs mer om podden Babyz Sedan delade Spädbarnsfonden idag även information om Barnmorskepodden  där man i avsnitt 37 tar upp historien om Änglaflickan Elvira.  Detta avsnitt har jag ännu inte lyssnat på men ska definitivt göra det. Läs mer om Barnmorskepodden Avsnitten finns där poddar finns.

Var är du när himlen är klarblå?

Att använda fantasin har nog till stor del hjälpt mig i min bearbetning. Att kunna och få fantisera fritt om vad vår Ängel nu är, är oerhört befriande. Sitter han på ett moln?, åker han runt på sin "moonboard"? och vad har han för kompisar där uppe?, vad gör han på dagarna – finns det skola där uppe? osv. Vår Ängel, om du nu går runt bland molnen, var är du då när det är klarblå himmel?