Man brukar säga att åren går fort.
Och det kan man verkligen säga.
I år är det fyra år sedan vi förlorade vår Ängel.
En sorg och ett hål i hjärtat som aldrig läker.
Men på något sätt landar man till slut i sin sorg, den blir en del av vardagen.
Och det är precis vad vi har gjort.
Sorgen kommer vi för alltid att leva med.
Men att känna sig trygg i den och kunna prata om den är också ett steg i sorgeprocessen.
Vi har landat med båda fötterna på jorden och idag kan vi prata om sorgen, känslorna och upplevelsen om att bli Änglaförälder.
Det kommer aldrig mer att bli några rosa "fluffiga" moln, vi har fått erfara något av det värsta.
Vi har lärt oss av vår erfarenhet och tagit oss en bit på väg i sorgen.
Ingens sorg är den andra lik, alla hanterar och lever genom den på olika sätt.
Men för oss känns den hanterbar nu.
Och det kan man verkligen säga.
I år är det fyra år sedan vi förlorade vår Ängel.
En sorg och ett hål i hjärtat som aldrig läker.
Men på något sätt landar man till slut i sin sorg, den blir en del av vardagen.
Och det är precis vad vi har gjort.
Sorgen kommer vi för alltid att leva med.
Men att känna sig trygg i den och kunna prata om den är också ett steg i sorgeprocessen.
Vi har landat med båda fötterna på jorden och idag kan vi prata om sorgen, känslorna och upplevelsen om att bli Änglaförälder.
Det kommer aldrig mer att bli några rosa "fluffiga" moln, vi har fått erfara något av det värsta.
Vi har lärt oss av vår erfarenhet och tagit oss en bit på väg i sorgen.
Ingens sorg är den andra lik, alla hanterar och lever genom den på olika sätt.
Men för oss känns den hanterbar nu.
Kommentarer
Skicka en kommentar