Fortsätt till huvudinnehåll

En dålig mardröm

Dagens besök på kyrkogården väckte som alltid känslor.

Varje gång man är där känns det så overkligt.
Som en dålig mardröm.
Är det verkligen vi som har begravt ett barn, vårt barn?

Jag tror att känslan av overklighet alltid kommer att stanna kvar hos oss.

Sedan lillebror kom till världen har vi fått en andra chans och börjar steg för steg kliva ur den bubbla vi levde i efter att vi förlorat vår Ängel.

Och det är lite läskigt att inte har något skyddande hölje kring sig längre.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Poddar om plötslig spädbarnsdöd

De senaste dagarna har Spädbarnsfonden på sin facebooksida delat två poddar som tar upp ämnet plötslig spädbarnsdöd. Ett ämne som är så viktigt att prata om! Jag har börjat lyssna på podden: Babyz I avsnittet "När möte blir avsked" gästar Spädbarnsfondens f.d. ordförande Ingela Rådestad och berättar om besked, bemötande och bearbetning. Har inte lyssnat klart på hela avsnittet ännu (lyssnar när tid och tillfälle finns) men det verkar vara ett bra avsnitt. Läs mer om podden Babyz Sedan delade Spädbarnsfonden idag även information om Barnmorskepodden  där man i avsnitt 37 tar upp historien om Änglaflickan Elvira.  Detta avsnitt har jag ännu inte lyssnat på men ska definitivt göra det. Läs mer om Barnmorskepodden Avsnitten finns där poddar finns.

Var är du när himlen är klarblå?

Att använda fantasin har nog till stor del hjälpt mig i min bearbetning. Att kunna och få fantisera fritt om vad vår Ängel nu är, är oerhört befriande. Sitter han på ett moln?, åker han runt på sin "moonboard"? och vad har han för kompisar där uppe?, vad gör han på dagarna – finns det skola där uppe? osv. Vår Ängel, om du nu går runt bland molnen, var är du då när det är klarblå himmel?