Fortsätt till huvudinnehåll

Ingen ångest bara vemod

En del kan säga att de får ångest när just månadsdagen närmar sig, men jag skulle inte säga att det är ångest jag känner utan snarare vemod.

Ett vemod över att det inte var så här livet skulle vara eller bli efter juni månad i år.
Ett vemod över att ibland befinna mig på en plats där jag inte vill vara.
Ett vemod över att vi blev änglaföräldrar (något som jag inte önskar någon).

Nu närmar sig vår sons månadsdag och vemodet sveper in som en kall höstvind.
Och jag förvandlas över några dagar till en vemodig, osocial och lättirriterad person.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Poddar om plötslig spädbarnsdöd

De senaste dagarna har Spädbarnsfonden på sin facebooksida delat två poddar som tar upp ämnet plötslig spädbarnsdöd. Ett ämne som är så viktigt att prata om! Jag har börjat lyssna på podden: Babyz I avsnittet "När möte blir avsked" gästar Spädbarnsfondens f.d. ordförande Ingela Rådestad och berättar om besked, bemötande och bearbetning. Har inte lyssnat klart på hela avsnittet ännu (lyssnar när tid och tillfälle finns) men det verkar vara ett bra avsnitt. Läs mer om podden Babyz Sedan delade Spädbarnsfonden idag även information om Barnmorskepodden  där man i avsnitt 37 tar upp historien om Änglaflickan Elvira.  Detta avsnitt har jag ännu inte lyssnat på men ska definitivt göra det. Läs mer om Barnmorskepodden Avsnitten finns där poddar finns.

Var är du när himlen är klarblå?

Att använda fantasin har nog till stor del hjälpt mig i min bearbetning. Att kunna och få fantisera fritt om vad vår Ängel nu är, är oerhört befriande. Sitter han på ett moln?, åker han runt på sin "moonboard"? och vad har han för kompisar där uppe?, vad gör han på dagarna – finns det skola där uppe? osv. Vår Ängel, om du nu går runt bland molnen, var är du då när det är klarblå himmel?