Genom en artikel på www.gp.se hittade jag en blogg som berör mig djupt.
www.levamedsorg.blogspot.se
Artikeln i GP handlar ett träd på kyrkogården som föräldrar har börjat smycka, då det står vid deras dotters grav.
Kyrkogårdsbesökare hade klagat och vid ett besök av Noras mamma häromdagen blev hon tillsagd att rensa trädet.
Trädet har smyckats med lyktor, leksaker och presenter från hennes kompisar som vakar över henne och håller henne sällskap.
Och nu måste de rensa trädet.
Lilla Nora drabbades av cancer när hon var 5 år, Wilms tumör.
En cancerform där 9 av 10 blir friska, men inte Nora.
2011 förlorade hon kampen.
Ett utdrag ur bloggen gick rakt in i mitt hjärta, speciellt de två näst sista raderna (läs nedan)
Familjen har precis fått reda på att Nora har en förändring i njuren och blir inlagda på sjukhuset:
"Vi skrivs in på akutens korttidsavdelning. Vi får rummet med Nalle Puh. Hon vill hellre ha rummet med Hello Kitty. Men det är redan upptaget. Jag ringer till en fin vän.
-Hon har en förändring i magen. Den är 10 centimenter stor.
Det blir kväll. Två sjuksköterskor, en manlig och en kvinnlig, kommer in.
-Ni ska få följa med oss. Ni ska få komma till rätt avdelning.
Jag vet inte vart det är. Mitt barn har en förändring i njuren. Vilken avdelning tillhör man då? Hon sätter sig i vagnen. Vi rullar ut ur rummet och in i hissen. Den ena sjuksköterskan trycker på knappen för våning 3. Jag hinner snabbt titta på kartan i hissen. Våning 3. Barncancercentrum. Det står Barncancercentrum på våning 3. På de andra våningarna står det vårdavdelning. Vårdavdelning 324. Vårdavdelning 325. Vårdavdelning 323. Vi rullar ur hissen. Går runt hörnet. Vi ska gå in där det står Barncancercentrum. Tänk att man tillhör något som heter Barncancercentrum när man har en förändring i njuren. Det visste inte jag. Det är nytt för mig. Vi får ett rum. Minns inte vilket. En av sjuksköterskorna frågar henne om hon vill ha något.
-Jag vill ha chips.
-Chips. Det ska jag ordna.
Vi sover där den där natten. Alla tre. Vi ligger nära. Hon ligger mitt emellan oss. Det är tyst. Luften är tung.
Vi vet inte att vi exakt arton månader senare kommer ligga i ett likadant rum. Lika nära. Lika tätt. Lika tyst. Men för sista gången.
Fuck cancer!"
Artikeln i GP kan du läsa här
Så här åtta år efter rullar livet på men inte utan honom i tankarna emellanåt, men utan honom här på jorden, med oss. Sorgen går i skiftningar även om de inte sker lika ofta längre. Nu är de koncentrerade till högtidsdagar så som idag, hans födelsedag. Igår planterade jag årets födelsedagsblomma som han får ikväll när vi besöker kyrkogården. En sån simpel sak kan framkalla tankar och skiftningar. Just där och då började jag fundera på, var är han nu? Där uppe bland de få moln som fanns på den ljusblå sommarhimlen? Om änglarna bor i molnen, var är de när himlen är helt blå? Idag ör det din dag vår älskade ängel och ikväll ska vi fira dig. För trots att du inte är med oss är det alltid kalas på din födelsedag. För du är lika viktig som dina småsyskon, aldrig glömd. Jag frågade din lillebror vad han ville ha och äta på din födelsedag och han svarade: - det ska vara något festligt Så ikväll blir det fest och saker vi tror att du skulle ha gillat nu när du fy...
Kommentarer
Skicka en kommentar