Fortsätt till huvudinnehåll

Upprop - nationella riktlinjer vid minskade fosterrörelser kan rädda liv!!

På Facebook finns sedan en längre tid tillbaka en grupp som verkar för att det ska komma nationella riktlinjer vid minskade fosterrörelser.

Denna grupp är jag självklart med i!

Den 12 september skickade initiativtagarna ett öppet brev till socialminister Göran Hägglund och socialstyrelsen.
Där man kräver att det ska upprättas nationella riktlinjer vid minskade fosterrörelser.
I brevet finns också många rörande historier om familjer som mist sina barn. Mammor som har blivit beskyllda för onödig oro, mammor som fått fel information, mammor som inte blivit tagna på allvar fastän känsla av att något inte står rätt till har funnits under en längre tid.
Brevet kan ni läsa i sin helhet här

Anne som är en av initiativtagarna har också samlat allt material på sin blogg, den hittar ni här

Svar från Socialstyrelsen på det öppna brevet!

Socialstyrelsen (SoS) har sedan hösten 2011 fått frågor avseende ett tiotal olika problemområden inom mödra- och förlossningsvården. Ett av områdena var minskade fosterrörelser under den sista tredjedelen av graviditeten.

I december 2011 möttes företrädare för SoS och mödravården. I första hand diskuterades den felaktiga texten om minskade fosterrörelser i läroboken f...
ör barnmorskor. Inför mötet hade SoS gjort en kartläggning av det vetenskapliga underlaget till klinisk handläggning av kvinnor som söker för minskade fosterrörelser. Studierna visade att minskad fosteraktivitet kunde vara tecken på allvarligt hälsotillstånd hos fostret som kräver skyndsamma medicinska åtgärder.
 
Det fanns också resultat som pekade mot att ökad vaksamhet hos modern avseende fostrets rörelser kunde bidra till lägre risk för fosterskador. Denna vaksamhet förutsatte att modern informerades korrekt och tydligt om vilka tecken och signaler hon skulle reagera på. Det fanns dock inga studier som visade vilken metod av flera tänkbara som skulle vara effektivast att använda sig av.

Mötet kom fram till att frågorna bäst hanterades av barnmorskorna och förlossningsläkarna genom sina respektive yrkesorganisationer. Den felaktiga texten i läroboken för barnmorskor hade redan ändrats i senare upplagor. Yrkesorganisationerna hade redan påbörjat arbeten om säker förlossningsvård där bland annat frågor om fosterrörelser fanns med. Dessa arbeten syftar till att ta fram nationella riktlinjer inom dessa problemområden. Man bestämde också att träffas igen under 2012 för fortsatta diskussioner.
 
Det nya mötet är planerat till torsdag 2012-10-04. Frågan om minskade fosterrörelser kommer självfallet att finnas med på mötesagendan.

Med vänlig hälsning

Andor Wagner
 
Kommentar om Socialstyrelsen svar i Facebookgruppen
När man läser socialstyrelsens svar kan man luras tro att de är mycket engagerade och har full koll på läget. Tyvärr så ville de under mötet med representanter från mödravården i december varken trycka en informationsbroschyr eller arbeta för att det skulle finnas en särskild dokumentationsruta om fosterrörelser i mödrahälsovårds journalen (vilket var ett förslag från barnmorskekåren). Socialstyre...
lsen anser därmed fortfarande att frågan om fosterrörelser inte är en nationell angelägenhet utan bäst hanteras av professionen , dvs de enskilda landstingen. Och på så vis kommer man fortfarande kunna få olika bemötande och information om minskade fosterrörelser i olika delar av landet.Här måste vi fortsätta påverka våra politiker och sjukvårdschefer både på lokal och nationell nivå. Däremot kan man konstatera att vi tillsammans har lyckats lyfta frågan om fosterrörelser på agendan, både medialt och inom mödravården och därmed troligtvis räddat liv. Så stort TACK till alla i den här gruppen för att ni sprider informationen vidare!
I övrigt har P4 haft flera reportage om upproret.
De kan ni lyssna på här:
 
Nu kämpar vi vidare för att påverka och vara med och förändra för framtiden.
Så att fler barn kan räddas till livet.
Gå gärna in och gilla gruppen "Upprop - Nationella riktlinjer vid minskade fosterrörelser" på Facebook, ju fler vi är desto mer och lättare kan vi få till en ändring.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

8 år - Grattis på födelsedagen!

Så här åtta år efter rullar livet på men inte utan honom i tankarna emellanåt, men utan honom här på jorden, med oss. Sorgen går i skiftningar även om de inte sker lika ofta längre. Nu är de koncentrerade till högtidsdagar så som idag, hans födelsedag. Igår planterade jag årets födelsedagsblomma som han får ikväll när vi besöker kyrkogården. En sån simpel sak kan framkalla tankar och skiftningar. Just där och då började jag fundera på, var är han nu? Där uppe bland de få moln som fanns på den ljusblå sommarhimlen? Om änglarna bor i molnen, var är de när himlen är helt blå? Idag ör det din dag vår älskade ängel och ikväll ska vi fira dig. För trots att du inte är med oss är det alltid kalas på din födelsedag. För du är lika viktig som dina småsyskon, aldrig glömd. Jag frågade din lillebror vad han ville ha och äta på din födelsedag och han svarade: - det ska vara något festligt Så ikväll blir det fest och saker vi tror att du skulle ha gillat nu när du fy...

Så får det bli!

Hur jag än vrider och vänder på det så kommer jag inte till något resultat om hur denna blogg kan vändas till att handla om glädje. Bloggen skapades i syfte att skriva av sig efter att vi förlorat vårt Änglabarn. Trots att det har gått 9 år sedan till sommaren så är ju detta fortfarande inriktningen på bloggen. Och det kanske ska vara så att det här handlar om det som är tufft i livet, om att förlorat ett barn, om sorg i allmänhet, om vad som görs för att rädda dessa barn. Jag finner själv tröst i att skriva av mig emellanåt. Och då kanske du undrar varför kan du inte göra det privat istället? I bloggen ville jag dela med mig av mina tankar på ett enkelt sätt för våra närmaste att kunna ta del av då de bor längre bort. Den blev ett stöd i bearbetningen. Och tack vare bloggen har jag vad jag vet idag i alla fall hjälpt en person som varit med om samma sak, och som då fann tröst i att läsa tankar, känslor och hantering av att förlora ett barn. Efter nio år har naturligtvis gläd...

Min skyddsängel

Jag tror att vår Ängel skyddar oss och vakar över oss. Dikten här nedanför hittade jag i en barnbok.