När jag läser i Mia Törnbloms nya bok och om kapitlet som handlar om sorg, så tänker jag genast på dig.
Du är min stora sorg i livet.
Det svarta hålet i mitt hjärta.
Den som för alltid fattas i vår familj.
Sorg över att du inte fick leva och uppleva allt det fantastiska i livet.
Det är både glädjefyllt och gör en aningens ont i att se lillebror upptäcka världen nu.
Hur hade du upptäckt världen?
Det går inte att inte sluta undra.
Så här åtta år efter rullar livet på men inte utan honom i tankarna emellanåt, men utan honom här på jorden, med oss. Sorgen går i skiftningar även om de inte sker lika ofta längre. Nu är de koncentrerade till högtidsdagar så som idag, hans födelsedag. Igår planterade jag årets födelsedagsblomma som han får ikväll när vi besöker kyrkogården. En sån simpel sak kan framkalla tankar och skiftningar. Just där och då började jag fundera på, var är han nu? Där uppe bland de få moln som fanns på den ljusblå sommarhimlen? Om änglarna bor i molnen, var är de när himlen är helt blå? Idag ör det din dag vår älskade ängel och ikväll ska vi fira dig. För trots att du inte är med oss är det alltid kalas på din födelsedag. För du är lika viktig som dina småsyskon, aldrig glömd. Jag frågade din lillebror vad han ville ha och äta på din födelsedag och han svarade: - det ska vara något festligt Så ikväll blir det fest och saker vi tror att du skulle ha gillat nu när du fy...
Delar en sång med dig som också går rakt in i hjärtat på föräldrar som förlorat ett barn.
SvaraRaderahttp://medlem.spray.se/mnsets/texten.htm
Vi hade den på vår sons begravning och den är verkligen fin.
Calles mamma
Hej Maria!
SvaraRaderaTack för sångtipset, den är fin!
Har dock aldrig lagt märke till texten så mycket men när jag nu läser den så får sången en helt ny innebörd.
Kram