Jag minns väl vad vår läkare sa efter att vår Ängel obducerats. Man såg att han hade varit stressad då han hade bajsat i fostervattnet och att sådant kan hända bara man själv är stressad av att stå i kön på Ica. I nästa graviditet tog jag dessa ord på stort allvar och minimerade alla måsten i livet. På jobbet gjorde jag bara det jag var tvungen till och hemma vilade jag mycket. Denna gången tänker jag också på att ta bort det som verkligen inte måste göras, för att vara så stressfri som möjligt. Men det är svårt, det är så mycket man vill göra. Försöker tänka på Kap Verdianernas förhållningssätt till livet, No stress. Imorgon är sista dagen på jobbet och jag försöker prioritera det som är viktigt. No stress! Med mina erfarenheter så vet jag att stress kan vara fara för livet redan innan du hunnit börja ditt liv på riktigt.