Tankar av en Änglamamma

Även på kyrkogården skall advent firas.

Veckans... ...lyckligaste dag: fredag ...uppdrag: att vi påbörjat julklappsinköpen ...pyssel: att göra fint inför advent ...avslut: att få iväg månadens nyhetsbrev på jobbet ...premiär: att nya Lindex-butiken på Frölunda torg öppnat! ...överraskning: omsorgen från andra änglaföräldrar, tack A & S för den fina blomman!

I veckan har det varit bloggpaus då det varit oroligt och omtumlande i tankarna. I onsdags var vi på RUL och då visade resultatskillnaden mellan huvud -och lårbensmått att det var 14 dagars skillnad. Om det är över 14 dagar så finns risk för kortväxthet. BM ville ändå skicka oss vidare till en läkare för nytt UL med tanke på vad vi varit med om. Oron och tankarna kom direkt, mer hos mig tror jag än hos M. Kuratorstiden efter RUL var välbehövlig, kan man lugnt säga. Ny tid för UL hos läkare hade vi i fredags. Resultatet av dessa mätningar var helt annan, skillnaden var inte alls så stor och ingen risk finns. Vi kunde andas ut och släppa oron. Att gå ut från lokalerna som annars framkallar rädsla och oro med lycka och lätthet istället var underbar.

När man slår upp ordet Effektiv i Svenska ordboken står det följande: verksam, som får mycket uträttat, resultatrik. När man sedan slår upp ordet Effektivitet i samma bok står det följande: (slag) kraft, styrka, faktisk verkan. Och idag har jag både fått mycket uträttat och jobbat mot ett resultat. Allt detta med en styrka som har haft en faktisk verkan. Samtidigt som jag nu har lärt mig att jobba Effektivt så vet jag nu vad själva ordet Effektiv verkligen betyder. Det vill säga, idag har varit en bra dag.

Veckans... ...besök: Av bästa vännen L. ...fikastund: med U, K och S. ...bästa: att bli överraskad med rosor från sambon. Kärlek! ...härligaste dag: fredag kl. 16.00, ÄNTLIGEN helg! Efter en intensiv vecka. ...bästa låt: White light moment med Tove Styrke, som har satt sig i huvudet på mig.

Dessa fina rosor fick jag av sambon. På en helt vanlig fredag. Tänk vad lycklig man kan bli för det lilla. När man är världens bästa pappa kan detta firas när som helst även efter farsdag, så denna fina mugg fick min käre sambo i fredags från oss andra tre i familjen.

...vi ser den. Även om vi inte vet exakt vilken stjärna det är så vet vi att det är vår ängel där uppe. Han som lyser starkast på himlen, han lyser där uppe för att han inte fick möjlighet att göra det på jorden. Du, vår ängel fick en stjärna av din faster, farbror och kusiner. En stjärna som bara är din och som ger oss här nere styrka då vi ser hur fint den lyser och strålar.

Från att inte ha något att göra på jobbet, till att ha en to-do-lista på en hel A4-sida. Det är mitt jobb och jag älskar det. Ni som känner mig mer än väl , vet att jag har två sidor kan man säga. En sida som gärna slöar och helst inte gör mer än man måste. Den andra sidan har gärna fullt upp, det är då jag funkar och mår som allra bäst. Just nu är det sida nr 2 som dominerar min vardag och trots att en hel A4-sida med att-göra-saker kan vara stressande emellanåt, så är det också det som håller mig igång.

Att ha att göra på jobbet, är något jag tycker om. Lagom är ju alltid bäst som man säger. När det sedan blir för mycket så har jag svårt att säga nej. För mig har det blivit ännu svårare att säga NEJ sedan vår änglason kom och lämnade oss. Något som ibland tär på mig inombords, då det väcker dubbla känslor. Man vill göra bra ifrån sig på jobbet, men samtidigt inte bli stressad. Men jag vill bevisa att jag klara något. Att det ska vara så svårt att säga NEJ!

Veckans... ...bästa inköp: änglatomten (se bild i föregående inlägg) ...bästa present: ett par mysbyxor till min käre sambo, pappan till mina barn på fars dag. ...återträff: fika med två gamla klasskompisar, varav en jag inte träffat på 7 år. ...bakning: årets första pepparkakor. ...efterlängtade utförda uppgift: sagt upp medlemskapet på (det otroligt icke "service-mindade") gymmet. ...film: Knight & Day, sågs uppkrupen i soffan med sambon. ...upptändning: att de vita julljusen har tänts i staden. Vilket gör att julstämningen har påbörjats. ...överraskning: Massimo Dutti, en butik som jag trodde hade större prislappar än vad jag nu har upptäckt. Självklart skulle en del av pepparkakorna vara små Änglapojkar

Den busige änglatomten, med vingar på ryggen Efter att en morgon ha diskuterat julprydnader, och då jag och sambon pratat om att vår änglason självklart skall ha en egen tomte. Säger min sambo: - Han ska ju ha en änglatomte . Det han inte trodde då var att idén med en änglatomte fick så mycket fäste i min hjärna att jag sedan googlade på just änglatomte. Resultatet blev att det faktiskt fanns en änglatomte med vingar på ryggen , från företaget Sia :) Vilken lycka jag kände inombords. Han fanns på riktigt! Mailade iväg en bild på änglatomten till sambon, som svarade att han inte hade varit allvarlig när han sa det...men nu var det försent. I någon veckas tid har jag försökt hitta änglatomten i några av stadens affär, men utan resultat. Men tänkt att de får säkert in den när det närmar sig jul, i alla fall för att lugna mig själv en aning. För en änglatomte måste vår änglason ha! Men när man minst anar det så hittar man honom. Som idag när besöket inne i stan från första början egentli...

I alla de år som man lyssnat på RIX FM, så bland alla programpunkter är det speciellt en jag har fastnat för. "Våga fråga" är den punkt där lyssnarna kan maila in sina frågor, stora som små. Har ibland funderat på ifall man inte ska skicka in en fråga som typ: Hur vet högtalarrösten i spårvagnen när den ska tala om vad nästa hållplats är? Styr spårvagnsföraren detta genom att trycka på en knapp eller sker det automatiskt? Det finns mycket man undrar över här i världen. En person "vågade fråga" idag, och det trodde jag inte, då många andra inte vågar... Hon vågade fråga om framtiden. Vilken känsla!

Jag har ännu inte lärt mig konsten att stå ut eller vet inte ens hur jag ska göra. Men jag försöker komma på hur. Hur jag ska kunna stå ut, stå ut några månader till. För det är inte lätt att få hjärnan att förstå eller ens acceptera att det inte blev som det var tänkt, som man planerat. Och att man nu är tillbaka på jobbet. Tills jag har kommit på hur. Så gör jag endast det nödvändigaste. Och går sedan hem.

Veckans.... ...viktigaste dag: Vår sons 5 månaders dag. ...mäktigaste: Att komma in på kyrkogården och se fullt med ljus i askgravslunden. ...finaste stund: Minnesstunden 2010 i Fässbergskyrka ...jobbigaste dag: Torsdag ...revansch: Att ha löst två problem på jobbet som skapade ångest. ...efterlängtade möte: En fikastund med en kär vän. ...avslut: Att det var sista gången på samtalsgruppen i veckan. Vilket känns väldigt tomt och tråkigt. Veckans mäktigaste, alla ljus i askgravslunden.

Idag var det dags för årets Minnesstund 2010 som anordnas varje år av Spädbarnsfonden. För oss som har Änglabarn. Ljus tändes för våra Änglabarn som man sedan fick ta med sig hem om man ville. Efteråt åkte vi ut till havet för att skicka iväg svävande lyktor i solnedgången till vår son. Alla familjer fick varsin och det blev väldigt fint i skymningen. Till sist citerar jag en textrad av Marcus Birro, som prästen läste: "Jag känner mig lite död, men ändå levande". Dessa ord beskriver precis hur man känner sig vissa dagar.

Ju mer man pysslar och dekorerar, desto mer påhittig blir man. Det är inte bara klistermärken som kan förgylla våra Änglaljus. Idag dekorerades gravljuset med ljusblå hjärtan och pärlor på tråd.

Något av det värsta jag vet är Konflikter. Jag vill inte hamna i någon och helst inte ta tag i någon. Detta kan emellanåt skapa problem och ångest hos mig, för att jag inte alltid vet hur situationen ska lösas. Men jag vet att jag måste träna och därför tvingar jag mig oftast till att lösa det. Och just en konfliktsituation har pågått under veckan. Men för att inte gå och grubbla på detta över helgen, så visste jag att det var tvunget att komma till en lösning innan dagen var slut. Efter att ha vänt och vridit på situationen så löste det sig på enkelt sätt. Enklare än vad jag trodde. Och jag kan andas ut och få en lugn helg.

Det är precis så det känns. Som om man befinner sig i en bubbla och utanför rör sig folk precis som vanligt. För mig blir det aldrig som vanligt igen. Jag blir aldrig som vanligt igen. Det finns ett hål i mitt hjärta som aldrig kommer att läka. För mig har livet stannat.

En del kan säga att de får ångest när just månadsdagen närmar sig, men jag skulle inte säga att det är ångest jag känner utan snarare vemod . Ett vemod över att det inte var så här livet skulle vara eller bli efter juni månad i år. Ett vemod över att ibland befinna mig på en plats där jag inte vill vara. Ett vemod över att vi blev änglaföräldrar (något som jag inte önskar någon). Nu närmar sig vår sons månadsdag och vemodet sveper in som en kall höstvind. Och jag förvandlas över några dagar till en vemodig, osocial och lättirriterad person.

Vi andas ut och kan slappna av en stund. Idag har jag sett bilden som just nu ger mig total lycka. Bilden av ett tickande litet bebis hjärta. Den underbaraste känslan!